Sex, lyx - och hård diktatur

Aftonbladet granskar Brunei

Överdåd, lyxprostitution, dekadens och guldindränkta harem.

Oljepengarna har flödat fritt i Bruneis kungahus.

Men de senaste åren har den härskande

sultanen städat bort sin image som västerländsk playboy och satsar på en sedesam, islamisk profil.

Aftonbladet har granskat världens - per person - rikaste land, där sultanens ord är lag och oppositionella kan fängslas utan rättegång.

kbrunei-skandalenk

Det händer att fotomodeller i London, Paris, Milano, New York och Los Angeles får "specialerbjudanden" om att åka till rika oljeriken i Mellanöstern.

Genom att ingå i de omåttligt rikas harem kan de få tillräckligt med pengar och juveler så att resten av livet kan levas arbetsfritt.

På samma vis, i mindre skala, får utvalda fotomodeller - även svenska - ibland erbjudanden om att komma till speciella fester i Milano, New York eller Paris där filmstjärnor, rockstjärnor eller miljonärer väljer vem av dem de vill tillbringa natten med.

Droger och alkohol

Modellen kan tacka nej, men kan då inte räkna med framtida erbjudanden om att få gå på dessa fester, där det ofta finns gott om droger och alkohol.

Tackar modellen ja byter som regel pengar hand via bulvaner, till exempel personer som är kopplade till modellagenturerna men som ändå inte arbetar där, enligt Aftonbladets källor inom modebranschen.

Vissa modeller görs det ibland reklam för på internethemsidor där nattliga äventyr säljs för stora summor. När de tillfrågas om annonsen brukar de svara att "någon utnyttjat" dem falskt.

1997 anklagades sultanen av Brunei, och främst hans dekadenta bror prins Haji Jefri, av Shannon Marketic, Miss America 1992, för att ha hållit henne som "sexslav" i kungadömet under 32 dagar.

Hon krävde runt 900 miljoner dollar i skadestånd.

Stämningen avslogs av USA:s domstolar eftersom kungadömet ansågs ha diplomatisk immunitet.

Många menar att det var ett av flera försök till utpressning. Enligt flera vittnesmål är arrangemangen ömsesidiga. Kvinnorna vet vad de ger sig in på, och får ohyggligt bra betalt för det.

- Ingen tvingades ha sex. Playboy-villan i Los Angeles är tio gånger värre, säger Rebecca Ferratti.

Hon är b-filmsskådespelare och en av många amerikanska modeller, eskortflickor och skådespelerskor som flugits över till Brunei efter att ha granskats och intervjuats av välbärgade affärsmän i kostym.

På 1990-talet kunde kvinnorna tjäna runt 300 000 kronor i veckan på att "underhålla" prinsen och hans vänner. Och om de hade sex blev det betydligt mer pengar.

Påståenden om "vit slavhandel" skrattar Ferratti åt och säger att alla kaliforniska glamourflickor känner till Brunei.

"De kan tjäna 25 miljoner"

- De vet konsekvenserna. Det är helt och hållet deras eget val. De vet att de aldrig behöver arbeta en dag till igen.

- Om en flicka blir favorit i palatset kan hon komma hem med över 25 miljoner kronor efter ett år - och antagligen sälja sina juveler för ytterligare 13 miljoner kronor.

Hon beskriver flickornas liv som en oändlig väntan. De var 90 stycken som konkurrerade om männens gunst på kvällarna och kivades med varandra om dagarna.

- En flicka, en välkänd eskortflicka från Los Angeles, åkte hem för att hon inte hade sex. Hon tjänade inte tillräckligt mycket pengar, har Ferratti berättat i olika medier.

De bodde i kungafamiljens palats med 1 788 rum, badrum i 14 karats guld och en middagssal med plats för 4 000 personer.

- Det kunde vara dödligt tråkigt. Väntan var enorm, och många flickor blev aldrig utvalda, har Ferratti berättat.

"Islamisk Hugh Hefner"

- Jag tror att prins Jefri såg sig själv som en islamisk Hugh Hefner (Playboy-kungen).

För att de väntande flickorna skulle få det lite roligare hände det att prinsen skickade dem på lyxiga shoppingresor till London, Las Vegas eller Singapore. Han gav dem enorma summor fickpengar att handla för.

Det finns också uppgifter om att prinsen gav vissa flickor runt 5 miljoner kronor när de fyllde år.

Ferratti själv säger att hon aldrig hade sex med prinsen eller hans vänner, och att hon skickades hem två veckor före sin födelsedag med bara 90 000 kronor på fickan - knappast så mycket som hon hoppats.

1997 stämde sultanen sin bror Haji Jefri på 150 miljarder kronor och gav honom sparken från jobbet som ekonomichef. Folket i Brunei tyckte att han slösade lite väl mycket av landets pengar på sina utsvävningar.

Prins Jefri hade som chef för investeringsbyrån BIA, som förvaltar kungahusets tillgångar, och landets största privata företagsgrupp Amadeo orsakat förluster på flera miljarder dollar, enligt Utrikespolitiska institutet.

Stämningen nådde aldrig domstol, men genom en överenskommelse tvingades prins Jefri att lämna ifrån sig en stor del av sina 2 000 bilar, 17 flygplan, åtskilliga yachter, mängder av juveler, mer än ett dussin extravaganta hem och en rad hotell som han köpt kontant, rapporterade media då.

Sommaren 2001 såldes prinsens ägodelar på auktion, bland annat tusentals ton italiensk marmor och förgyllda toalettborstar. Auktionen inbringade enligt inofficiella siffror cirka 70 miljoner kronor.

Prinsens avsked verkade också ha ett samband med stämningen från Miss Amerika och mängder av internationella rykten om det sedeslösa lyxlivet i Brunei.

Sedan dess är i alla fall inte amerikanska flickor välkomna in i landet, enligt Rebecca Ferratti.

- Jag får samtal hela tiden från flickor som vill åka till Brunei. Men de tar inte emot amerikanska flickor längre. Det är många tjejer som är förbannade på den där lögnaktiga häxan, säger hon om Shannon Marketic, Miss America som stämde kungahuset.

Diskretare flickor

På sistone har eventuella haremsflickor importerats från den västliga modellvärlden på ett mer diskret sätt än under prinsens tid.

Ferratti:

- De får tonvis med pengar och behandlas som prinsessor. Vem skulle inte vilja åka?

Efter 1997 har en annan broder, prins Mohamed, allmänt sedd som ledare för den konservativa fraktionen inom familjen, tagit över som sultanens högra hand efter prins Jefri, som nu tros leva i luxuös exil i USA eller Europa.

Jackson och Houston

På 1990-talet inbjöds artister som Michael Jackson, Rod Stewart och Whitney Houston till Brunei för att hålla välbetalda konserter på Jerudong Park, ett Disneyland-liknande nöjeskomplex i huvudstaden Bandar Seri Begawan.

Efter prinsens fall anser många att sultanen försöker föra landet mot en mer strikt islamisk politik, men som samtidigt inriktar sig på västerländsk turism eftersom man tror att landets enorma oljetillgångar kan sina om 20-25 år.

Media släpps ytterst sällan in till sultan Hassanal Bolkiah.

Men 1992 fick det brittiska tv-programmet "Wicker"s World" göra ett besök hemma hos världens då rikaste man. Nu har Microsoft-grundaren Bill Gates tagit över den titeln.

Sultanen hade då 153 bilar och nio flygplan och tjänade över 2,5 miljoner kronor - i timmen.

- Det var den första tv-intervjun han gett någonsin. Vi möttes i sultanens privata kammare, berättade Alan Wickers för Daily Mail.

- Omgivningarna är väldigt exotiska. Det är rikedom överallt. Även knapparna på hans traditionella högtidsdräkt är av diamanter.

Fick inte ha gula kläder

Enligt den kände tv-reportern gick det bra att han stod i sultanens närvaro, men alla andra tvingades stå på knä. Däremot fick han inte bära gula kläder eftersom det är den kungliga familjens färg.

- Man får inte sitta med benen korsade framför sultanen. Och man bör inte nysa eller snyta sig i hans närvaro.

Även Alan Wicker sa 1992 att sultanen var populär bland folket.

- Han hålls i sådan vördnad och respekt. Han har inga livvakter eftersom han är enormt populär. Han kan gå omkring på gatorna utan att vara rädd att lönnmördas. Folk vill bara kyssa hans hand.

Sultanen sitter vid makten sedan 1967. Han är den 29:e sultanen i en familj som styrt Brunei i över 600 år.

Han styr via dekret tillsammans med en liten krets släktingar. 1998 utsåg han sin äldste son, den då 24-årige prins Al-Muhtadee Billah, till tronarvinge.

Enligt Utrikespolitiska institutet driver sultanen "med oljepengarnas hjälp en generös välfärdspolitik". Sultanen har sagt att det inte behövs några politiska partier - "sådana leder bara till kaos".

Länge fanns endast en dagstidning, den privatägda och engelskspråkiga Borneo Bulletin med en upplaga på 25 000 exemplar. Den ägs av prins Mohamed. Sedan dess har några fler tidningar dykt upp som alla utövar självcensur i politiska och religiösa frågor.

Utländska journalister som skriver kritiskt om kungafamiljen får inte arbeta i Brunei.

Det har rapporterats om ett fåtal personer som fängslats efter krav på demokratiska val, bland annat 1998, men att döma av internationella medier förefaller de flesta av Bruneis 341 000 invånare nöjda med sina liv och sitt kungahus.

Oppositionen har också tystnat tack vare att sultanen tonat ner sin och landets västliga playboy-image och försökt anlägga en mer sedesam, islamisk profil efter excesserna på 1990-talet.

Landets statsbärande ideologi är Melyan Islam Beraja och enligt den styrs Brunei av tre principer: malajisk kultur, islam och en monarki där sultanen ska vara den islamiska trons väktare.

Flitigt omskrivet

Internationellt omskrivs, enligt en internetsökning, det lilla landet flitigt efter att den svenska konungen på hemmaplan fått hård kritik för sina uttalanden om Brunei.

Innan dess handlade Brunei-nyheterna också om Sverige: rubrikerna löd "Sverige hjälper Brunei in i 3G-fasen".

Sultanatet Brunei är "Fredens boning"

Fredrik Virtanen